Idag röjde jag lite i några pärmar och hittade klipp ur tidningar.
För fyra år sen skrev jag denna krönika i Nerikes Allehanda, som är lika aktuell idag.
Den handlar om när jag blev glutenintolerant och hur jag då 1994 tyckte att det skulle varit bra att ha kunnat gå någonstans där jag kunnat träffa andra i ”samma båt”. Celiakiföreningen fanns ju såklart men det var just att ha ett ställe att gå till jag tänkte på och som jag ju fick en idé om att starta redan då.
Krönikan handlar också om vården och hur det kan upplevas att alla kanske inte hinner med att få den information och den omvårdnad man behöver efter att ha fått en diagnos av olika slag.
Så, nu med Bubblis och beslutet från Allmänna arvsfonden, som blev ja i torsdags, så ska vi kunna starta det där caféet jag alltså såg framför redan då. Men mycket arbete återstår innan det går att starta. Hyresvärden ska ställa iordning lokalen och jag har ju en hel massa jobb framför mig först såklart.
Jag blev ombedd att skriva fyra krönikor i tidningen den där sommaren 2014.
Här länkar även till dessa.
Krönika 2 om löner
Krönika 3 om skola, barnen och ordning och uppförande
Krönika 4 om svenska matvaror och prisvärt för kvalité