Nyårsblogg 2025

Då är det dags att summera ett innehållsrikt år 2025.

Jobbfronten var ju inte den bästa då det blev ett tråkigt avslut på städjobbet jag nästintill blivit lovad att få fortsätta med. (Det finns beskrivet här i bloggen.)
Funderingarna om vad jag vill göra och tror mig kunna utföra går vidare och några uppslag finns i alla fall i skrivande stund.

Första halvan av året präglades av att försöka stötta en person med alkoholproblem. Men det är inte så lätt och jag lämnade det helt och hållet.

I sammanhanget vill jag ställa en fråga, varför skulle det vara lättare och mer okej att försöka möta en person när man fått veta att den har en neuropsykiatrisk diagnos mot en person som ”är som den är”? Alla är vi ju olika och i ett förhållande kanske man till och med kan stötta varandra genom att just våga prata om beteenden som skaver och som ens partner kanske inte reflekterat över innan?

Under några höstmånader levde jag i ett rosa skimmer och lyckorus i en relation. Då märkte jag inte det jag ser nu såhär efteråt. Relationen slutade tyvärr väldigt snöpligt med bara några meddelanden som lämnade mig med flera frågor. Men brister relationen angående kommunikation, vilja och känsla, ja då går det ju inte i alla fall.

Livet går vidare och jag är tacksam över ytterligare perspektiv och insikter som relationen gav. 
Alltid när jag mött motgångar i livet i olika situationer kickar det igång så många tankar om förändringar, nya sätt att vrida på saker och idéer att ordna med, så det kan vara något positivt ändå.

Under hösten kulminerade en situation inom familjen i att mamma kom att sova hos mig. Men vi väntar på en lösning.
I det fallet är jag är faktiskt glad över att jag råkar vara arbetslös just nu, det är en mening med det känner jag.

Annars var årets höjdpunkt sommarens dansvecka i Malung. Oj så roligt det var och jag är så tacksam över att jag blev med dit.
Det är alltid toppen med dans och musik för mig och verkligen en stunds avkoppling även om jag talar en hel del i dansen när jag märker att föraren tycker att det är okej. Och skulle jag nu prata för mycket, ja då får väl föraren säga ifrån tänker jag.

Tack alla som kommit i min väg under året, alla nya bekantskaper som tillför nytänkande och erfarenheter, tack!

Nu önskar jag er alla ett gott slut på 2025 och ett gott, nytt och spännande 2026 utifrån allas förutsättningar!

Nyårskram

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Boken Uppochner, om bipolär sjukdom

Jag vill tipsa om en spännande bok om livet, för alla.
Även fastän den vänder sig främst till personer med bipolär sjukdom och deras anhöriga tycker jag absolut att alla kan läsa den. 
Alla har vi vår egen historia om insjuknande och omständigheter. Det är alltid spännande att höra andras berättelser. För Henrik Wahlström så har det bland annat kantats av ett alkoholberoende som han nu är långt borta ifrån, samt en enorm kreativitet gällande skapande till exempel.
Jag lägger in fler länkar här nere också så kan ni läsa mer om honom och se allt han gör.

Det är Henrik som själv har diagnosen bipolär sjukdom typ 2, som själv läser in boken varvat med överläkare Katrin Skogberg Wirén som flikar in fakta som just läkare. Hon är också ordförande i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom.
En väldigt bra kombination i läsningen och boken är engagerande och informativ.
Boken innehåller så många tips och råd som kan användas i många situationer vi alla ställs inför under livet.

Efter ca 6 timmar in i boken av de totalt 9, handlar det om att bli förälder som bipolär. Men jag tycker även här att tipsen kan vara bra för alla som blir föräldrar om hur man bör förhålla sig inför eventuella barn och partner i familjen. Samt hur man kan agera inför barn och hur man kan tänka och säga för att barnen inte ska tro att det är deras fel att mamma eller pappa mår dåligt. 

Det kommer också tips på hur man på ett vettigt och bra sätt kan bemöta sina arbetskamrater / medmänniskor som man märker mår dåligt. Det vill säga hur vi kan underlätta för oss alla att på ett bra sätt prata mer om vårt psykiska mående. Tipsen om hur man ska göra vid depression eller om man helt enkelt mår dåligt är även de bra för alla.

Jag har lyssnat på boken via Biblio (bibliotekens app) men det finns ju många ställen att ladda ner böcker i från. Sen är den fysiska boken bra att ha som en uppslagsbok och kunna gå tillbaka i och kanske anteckna i om behov finns.

Henrik är för övrigt en duktig konstnär, och en rolig person på Instagram där han blandar allvarliga inlägg från sitt liv med påhittade karaktärer. Han lockar verkligen fram skratt men också eftertanke med sina inlägg.
Han har också tagit fram en symbol som kallas ”Uppochner”, ett hjärta och som han använder på t ex kläder som han säljer via sin webb-shop. Det finns också smycken med symbolen som hittas här. Många har också tatuerat in symbolen på t ex sin arm.
Vinsten från uppochner.nu går till Mind som driver självmordslinjen.

Symbolen betyder att bäraren antingen lever med eller har en öppen och accepterande inställning till psykisk ohälsa och olika diagnoser. Den som bär symbolen behöver inte själv ha en diagnos, utan det kan vara ett sätt att uttrycka ställningstagande eller att visa stöd för en närstående som kämpar.”

Henrik har också medverkat i radions Tankar för dagen:
Kaoslådan 250902
Främlingen på spårvagnen 250825
Mitt hemliga språk 250820

Jag hoppas att ni kan ha nytta av detta tips!

Publicerat i Allmänt, Sjukvård | Lämna en kommentar

Behandling av personal samt jobbansökan

Nu ska jag berätta en liten historia om ett jobb, mitt jobb.

Jag har jobbat med lokalvård på en förskola sedan 29 juli 2024. Jag blev tillfrågad att börja där då det inte fungerade med kontorsjobbet jag hade på städbolaget då. Det blev helt enkelt för rörigt för mig med de arbetsuppgifter jag hade. Jag var upplysningsvis anställd med lönebidrag.

Avtalet med städbolaget sas upp under hösten 2024 och det var sagt att jag skulle söka tjänsten och att jag var en intressant kandidat för dem att anställa eftersom jag jobbat där en tid. Annonsen skulle ut till jul men det blev aldrig så av det skälet att den dåvarande chefen slutade.

Avtalet skulle gå ut 17 april 2025 och det sas att det skulle vara klart med rekryteringen till dess. Men någon annons kom inte ut då heller varpå jag blev timanställd hos företaget som driver förskolan.

Sen sas det att annonsen skulle komma ut före semesterperioden för att kunna tillsättas efter sommarstängningen på enheten och att rekryteringen skulle vara klar till midsommar. Jag kunde skicka in min ansökan först den 26 maj påhejad av flera av pedagogerna. Men det drog ut på tiden med att börja kika på ansökningarna och var inte ens påbörjat till midsommar. Då blev jag blev lovad att förhoppningsvis få ett besked i vecka 29. Jag fick också frågan om att kunna hoppa in som timanställd från den 27 juli, dvs vecka 31 när tjänsten var tänkt att starta.

Under veckan jag var i Malung, den 17 juli fick jag besked om att en person som sökt tjänsten har förtur tack vare tidigare anställning, vilket jag förstår. Samtidigt blev jag åter tillfrågad om att jobba vecka 31. Först den 23 juli fick jag beskedet att jag är arbetslös efter den extra veckan jag ska jobba.

Att vänta med denna rekrytering till sista minuten känns inte alls juste mot den anställde, i detta fall mot mig. Då jag själv har varit arbetsgivare vet jag att det ibland är svårt att veta hur behovet av personal kan se ut. Men här visste ansvariga att det skulle bli en tjänst ledig från den 22 april 2025 redan då avtalet med städbolaget sas upp i höstas, ändå agerade man på detta sätt. För mig personligen har jag inte mått så bra i detta och vill med dessa ord bara belysa att jag inte tycker att man gör såhär.

Jag vill tacka pedagogerna på förskolan för allt stöd ni visat mig under den här tiden! Tack för alla goda stunder vi delat med fina samtal som det blivit! Och tack till de föräldrar jag har träffat en del under denna tid! Ha det fint hela gänget!

Kram

Så, jag står nu till arbetsmarknadens förfogande och passar på att säga att jag söker jobb på deltid just nu (50%) och företaget som skulle anställa mig har rätt till ett lönebidrag. Jag berättar självklart mer om varför vid en eventuell intervju.

Jag vill väldigt gärna jobba på kontor och har alltid velat, gärna med siffror eller med att skriva. Jag har t ex erfarenheter från att ha drivit företag i 20 år. Då skötte jag bland annat produktion, administration, sälj, inköp och bokföring. Som mest hade företaget 7 anställda. Jag har lätt för att få kontakt med människor och skulle säkert också passa bra i t ex en reception.

Nu för tiden behöver jag tydliga uppgifter och struktur, inte flera saker på samma gång och inte behöva besluta själv i vilken ordning allt ska göras. Det var bland annat det som kraschade på städbolagets kontor när jag jobbade där.

Så, återigen, jag söker jobb!
Tipsa gärna om mig!

Kram

Publicerat i Allmänt, Företagande | Lämna en kommentar

Dansveckan i Malung 2025

Vilken superfin och bra vecka jag fick uppleva i Malung!
Jag kommer inte ens ihåg när jag var borta en hel vecka senast och jag erkänner att jag var nervös över hur det skulle bli. Jag var fundersam över hur kroppen skulle klara sig samt hur det skulle vara att bo i husvagn en hel vecka.

Jag är uppväxt i tält kan man säga. Familjen var ute och campade väldigt mycket under somrarna och åkte runt i hela Sverige. Husvagn har jag bara bott i någon enstaka natt tidigare förutom tre nätter i just Malung under dansveckan 2019.

Hur som helst blev det min åttonde resa till Malung. Förra året åkte jag med två danskillar som jag just hade börjat dansa med och vi hyrde en stuga i tre nätter i Malungsfors. I år följde jag med en danskille hemifrån och bodde med honom i hans husvagn. Det funkade så bra fastän vi inte kände varandra så mycket, nu gör vi det lite mer kan man säga.

Vi tog det lugnt på dagarna, eller ja vi hittade på saker också men kunde ta det lugnt och vila inför danskvällarna. Veckan började regnig men det blev soligt och varmt på dagarna sen men kyligt att cykla hem på nätterna. Vi badade vid campingens bad i Bullsjön tre dagar vilket var jätteskönt. Han åkte en gång till men då valde jag att stretcha igenom kroppen ordentligt, det behövdes och kändes bra. Det där med stretchning är ju bra se, bara att utföra.

Vi spelade frisbeegolf två dagar också. Det var premiär för mig. Det var roligt men jag har mycket att lära både vad gäller teknik och kraft i kasten. Jag hade inte kastat frisbee på evigheter men har alltid gillat det.

En dag gick vi på tur uppför Lybergsgnupen där det var så härligt tyst och fridfullt. Men oj så jobbigt det blev uppför i värmen när vi nästan var uppe. Jag fick stanna och pusta några gånger. Blåbär fanns det gott om hela vägen upp.

En dag var det bilutställning och det är ju alltid roligt att kika på fina gamla bilar.

På onsdagskvällen blev det grillning med kompisar på campingen istället för dans. Då gitarren åkte fram och Sös spelade och vi sjöng med efter bästa förmåga. Det blev en härlig kväll det också.

Så var det danskvällarna då, toppen!
I år var det verkligen lika roligt varje kväll trots att det blev hela 6 kvällar och spännande att se vilka man skulle träffa på. Flera nya förare blev det såklart bland flera kända och flera nya band. Jag konstaterar att jag gillar verkligen det här med rockabillyband. Så bana 6 blev ännu mer välbesökt av mig i år. Men självklart gick jag runt bland de andra banorna med.
I år blev det också besök i Öltältet inne på området och det slank i några cider i mig i år.
Totalt blev det visst 30.428 besökare, då står jag för 6 av dessa.

The Boppin Cats, på bana 6.

Uppträdande av The Fairlanes på Grönlandsparkens scen, med 50-tals rock.
Ett ungt gäng från Värmland som hade gett ut en skiva och varit ute på många spelningar trots sin låga ålder.
Och Streaks som vi hörde och dansade till inne på Orrskogen, ett ungt gäng från Östersund som också har en lovande framtid på scenen. Dessa två band får vi nog höra mer om.

Den traditionella tavlan med alla banden som spelar på vilken bana.

Rockabillygänget The Swamp Shakers, facebooklänk

Stort stort tack för att jag kunde bli med upp och tack alla som jag träffat och umgåtts med under hela veckan både i dansen och för övrigt! 

Kram

Publicerat i Allmänt, Dans | Lämna en kommentar

Tacksamhet, känslor och medicin

Jag återkommer till ämnen jag skrivit om tidigare. Jag tänker utifrån mina egna erfarenheter och vill dela det. (Dvs, jag har absolut ingen utbildning i ämnet.)

Att känna tacksamhet över det man har i livet är kanske lättare sagt än gjort. Men jag tror att det är något man lär sig genom åren. Att också acceptera sig själv och förstå hur man själv  fungerar i olika situationer gör att man kan må bättre tror jag. Att lära sig hantera händelser från tidigare i livet är nog också en stor del av måendet tänker jag. Men sådant är svårt såklart, jag förstår det men kanske en stor bidragande orsak till att så många mår dåligt idag.

Det finns många saker i livet att må dåligt över, sjukdom, familjeangelägenheter, dödsfall osv osv. Men om man mår dåligt av att man saknar arbete, inte trivs med sin situation i en relation eller på sitt jobb eller i skolan t ex så kan inte jag se att en medicin skulle hjälpa helt. Det kan mer handla om inställning och hur man hanterar situationer. Men det förutsätter förstås att man delar med sig av sina funderingar och önskemål också.

Jag förstår också att en hög arbetsbelastning och att känna krav på sig att prestera, spelar stor roll i ens mående. Men det jag tänker på är att känslor inför sådant alltså inte försvinner av att stoppa i sig mediciner eller av att berusa sig på olika sätt. Känslorna finns ju kvar där i alla fall och behöver tas om hand.

Men blir man så dålig att man hamnar i en depression så förstår jag att man kan behöva medicin för en tid. Men känslorna finns såklart kvar även då. Likaså tänker jag att man behöver medicin om något tar skada som t ex hjärtat vid s k hjärtesorg eller andra tillstånd som påverkar hjärtat eller andra organ eller vid NPF-diagnoser.
Här finns en länk till ett program om hjärtesorg.

Jag förstår att jag behövde medicin när min hjärna och kropp blev så påverkade av allt som hänt under mitt liv fram till våren 2019. Jag ville inte ha den då, men jag har fattat det i efterhand. Men att jag hade den så länge tycker jag inte alls om.

Den storyn håller jag på att skriva om och den kommer vidare i egna inlägg.
Nu har jag i alla fall varit utan medicinen sedan i december 2022. Men jag håller fortfarande på att lära mig att hushålla med energin, så är det. Jag får se till att inte engagera mig i för mycket på en gång.

Sen vill jag visa denna insändare från en pappa som söker hjälp åt sitt barn. Såhär ska det ju inte gå till tycker jag. En utredning behöver göras och säkert behöver många få det. Men, visar det sig att det inte är en diagnos så måste människor ändå få hjälp!

Publicerat i Allmänt, Min sjukdomshistoria, Sjukvård | Lämna en kommentar

Vårbilder 2025

250305 Första blåsipporna

250308 Första tussilagon

250310

Rabarber 250316

Cykeltur i Örebro 250321

Rävgången

På norr i Örebro

Olvon i Stadsparken

Lanna 250323

Tibast

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar

Sista hjälpen

Jag såg serien Sista hjälpen i veckan, 4 avsnitt á 29 minuter. Här är en länk till den, på SVT Play.

Man får följa några olika personer i olika åldrar med olika obotliga sjukdomar som vill dö. De vill slippa det sista lidandet av en grym sjukdom som leder till döden.

En person ska åka till Schweiz för att avsluta sitt liv där mot en kostnad på 150.000 kr. Några läkare som hjälper patienter att dö i Sverige intervjuas.

Personligen tycker jag att det ska tillåtas dödshjälp i Sverige i de fall där personen är vid sina sinnens fulla bruk och kan ta beslutet själv då det handlar om en dödlig sjukdom där det gått långt i insjuknandet. I programmet får man också höra anhörigas åsikter om detta.

Oj så många tårar som rann när jag tittade på detta. Jag lider med de berörda, både den sjuke och dess anhöriga. Men väldigt fint vinklat av de som gjorde serien tycker jag.

Publicerat i Allmänt, Sjukvård | Lämna en kommentar

Annika och hennes stroke

Fyra-barnsmamman Annika Gaardsdal fick en massiv hjärnblödning (stroke) 2017, vid 38 års ålder. Hon var på sin dotters förskola för att hämta henne när det hände.
Annika har skrivit en bok om händelsen och om hur hon jobbar sig tillbaka till livet. Från att inte kunna röra sig alls till att kunna resa sig ur rullstolen själv och kunna ta några danssteg med sin man och att tillbringa tid med sina barn igen. Imorgon är det 8 år sedan det hände och målet är att kunna gå själv igen.

Man kan följa Annika på både Instagram och Facebook där hon lägger ut hur hon tränar och så vidare. Båda sidorna heter _katastroke_. Klicka på de blå orden för att komma till sidorna. Annikas hemsida hittar du här!

Det kan vara inspirerande och spännande för oss alla att följa hennes kämpaglöd och energi tänker jag. Det kan behövas ibland när livet känns stort, jobbigt och trögt. Annika visar en sådan vilja och positivitet trots motgångarna i livet.
Hennes man Anders och hennes ”fredagsdans” är t ex underbara att se!

Vilken resa Du gör och vad starkt det är att följa den i boken. Heja Dig Annika!

Boken är förresten framröstad till final i Storytel Awards och priserna delas ut nu den 19 mars. Här presenteras de nominerade böckerna i Storytel.

Stort lycka till!

Publicerat i Allmänt, Sjukvård | Lämna en kommentar

Egen insändare om glädjebetyg

Tisdag förmiddag den 4 februari skickade jag denna text till Nerikes Allehanda.
Den handlar främst om så kallade glädjebetyg. Den är med i tidningen idag 250219.
Här är en länk till insändaren. Bilder av den kommer här nedan.

Det är av största vikt att se alla elever i skolan och hjälpa till med det som behövs redan tidigt. Jag påpekar att det är vi föräldrar som har störst ansvar för våra barn, men ibland fallerar det och då behöver skolan/samhället ta vid och hjälpa till. Det gäller självklart undervisningen och betygen men också hur barnen fungerar för övrigt tänker jag.

Insändaren:

Publicerat i Skola | Lämna en kommentar

Skolskjutningen i Örebro

Det är så fruktansvärt det som hänt i vårt fina Örebro, tisdag 4 februari 2025.
I natt hörde jag flera vittnesuppgifter via radioprogrammet Vaken.

Runt 14-tiden satt jag med två vänner på ett café i Örebro när vi blev varse om vad som hänt via meddelanden till oss och vi började läsa i medier om det ofattbara. Hela caféet stannade upp och flera lyssnade på nyheter via radion. Vi kom av oss totalt. Det blev många tankar som virvlade runt i våra huvuden.

Klockan 15 var det dags för mig att åka till jobbet som inte ligger så långt bort från Risbergska skolan. ”Min” gymnasieskola där jag tillbringade gymnasietiden på 80-talet.

Alltid när sånt här tyvärr händer i världen så känner jag en hel massa känslor men denna gång kom det så mycket närmare. På ”min” skola och i ”min” stad. Så fruktansvärt. Vilken galning som gjort detta. Jag ryser så i hela kroppen.

Mina tankar går självklart till alla drabbade, anhöriga, vänner och all personal som jobbat med dådet på plats, runt omkring och sjukvården. En tragedi som uppmärksammats världen över.

Personalen på förskolan där jag jobbar hade blivit instruerad att hålla alla dörrar låsta och vara två stycken kvar till stängningsdags. Jag fick samtal från förskolechefen att jag kunde gå hem och inte vara kvar ensam men jag valde att arbeta på. Vi pratade om det hemska och kramade om varandra innan de lämnade mig.

Jag lyssnade på radion hela tiden och det var sändningar om händelsen hela tiden. Så jag gick där och städade och lyssnade och grät emellanåt. När beskedet sedan kom vid 18-tiden om att det var hela ett tiotal personer som dessvärre avlidit så kändes hela kroppen som gelé och det var nära att jag ramlade ihop. 

Till slut blev jag i alla fall klar och kunde åka hem och varva ner efter en knepig dag. Men jag fortsatte att lyssna på nyheter och pratade med några personer i telefonen och försökte komma till ro.

Här vill jag ge tips från Örebro kommun om platser man kan få stöd på om man behöver det. Samt några uppdateringar från polisen.

Nu börjar en ny dag och tankarna far genom huvudet, hur kunde det hända? Denna människa mådde såklart inte bra men hur hade det gått att förhindra? Vad kan vi göra för att det inte ska hända igen? Det känns svart just nu.

Publicerat i Allmänt | Lämna en kommentar