En lördagsfundering om arbetsmiljö och om att många mår dåligt i dagens samhälle.
I veckan hörde jag ett radioinslag på Radio Örebro (P4 Morgon) med ”stressdoktorn” Tomas Danielsson
Lyssna här! ca 1.40 in i programmet.
En ny rapport från SBU, ”Statens beredning för medicinsk utvärdering” kom med en rapport om att stress, små möjligheter att påverka sin arbetssituation och vuxenmobbing på arbetsplatsen orsakar depression bland de anställda.
Det handlar också om att personer inte i tillräcklig grad säger ifrån om man får för mycket på jobbet, att chefer inte ser hur medarbetare mår, att de inte är tillräckligt närvarande helt enkelt. Jo så kan det också vara kan jag tänka mig, men, jag kan också känna att det troligen inte alltid har med arbetet att göra att personer mår dåligt.
Det kan faktiskt vara så att hälsan påverkas av andra saker också, familjen, fritidssysselsättningar, stress över att hinna med saker som man vill, livssituationen helt enkelt.
Jag tycker att man måste se helheten men självklart ska chefer tänka på att det inte blir för hög arbetsbelastning och inte tänka på kronor och ören hela tiden utan också tänka på att personalen mår bra.
Sen tänker jag såhär, om en person inte trivs på sitt arbete, vilket också mycket väl kan leda till ohälsa, dvs när det är inte arbetsbördan det är fel på, så måste det bli lättare att säga upp sig och söka ett nytt arbete. Eftersom det är som det är med a-kassa vid egen uppsägning, dvs karenstid innan man får ut pengar, så blir personer kvar på arbetsplatser där de inte borde vara.
Denna problematik borde ses över. Och likadant vid uppsägningar vid arbetsbrist, det måste bli lättare för företag att behålla mest lämpad och kompetent personal och inte se till anställningsår. Vad jag förstår så är det arbetsgivare och fackliga organisationer som måste bli ense om dessa regler.
Undrar när det händer?