Apropå mina uttalanden på Svenskt Näringslivs hemsida om ingångslöner, så läser jag vad Sveriges Bagare och Konditorers VD Martin Lundell skriver i sin ledare i sista numret av branschtidningen Bröd : (och konstaterar att vi menar samma sak)
”Björklunds nya mål:
Bagerielever ska lära sig baka
När bageriutbildningen diskuteras bland Sveriges bagare framförs i princip alltid kritik mot att eleverna inte lär sig baka tillräckligt bra. Men nu är det nya tider. Utbildningsminister Jan Björklund har drivit igenom en reform för bageriutbildningen, Gy 2011. I Skolverkets material om de viktigaste förändringarna reformen innebär går att läsa: ”Yrkesutbildningarna ska förbereda eleverna väl för yrkesverksamhet så att de kan börja jobba direkt efter gymnasieskolan”.
Nu ska alltså eleverna lära sig baka så pass bra att landets bagerier faktiskt ska kunna anställa dem. Fast de får lära sig fort, för i reformen har Björklund drivit igenom ett gemensamt basår för bagare, konditorer, kockar och charkuterister. Det innebär att det i de flesta fall bara blir två års utbildning helt inriktad på bageri och konditori.
Förändringen mot att eleverna ska bli ”väl förberedda för yrkesverksamhet” är en förändring i rätt riktning. Det som nu saknas för att bagerierna ska vilja anställa nyutbildade bagare är att facket (Livs) tar sitt ansvar i kommande avtalsförhandling så att lönerna motsvarar möjlig prestation. Det är inte rimligt att ingångslönerna är så höga att en oerfaren ung bagare tjänar nästan lika mycket som en bagare med flera års erfarenhet. I varje fall inte innan han eller hon visat att effektiviteten är lika hög som hos den erfarne.
För att en bagare ska bli duktig krävs såväl teoretiska som praktiska kunskaper. Därför ingår en hel del praktik under utbildningen. På många håll fungerar samarbetet mellan branschen och skolorna bra. På andra håll klagar skolorna på att branschen inte engagerar sig medan bagarna klagar på att skolorna arrangerar handledarutbildningen på förmiddagar då de måste stå och baka. Det verkar alltså inte krävas någon mer avancerad lösning än byte av tid för att förmå bagarna att komma till handledarutbildningen!
Praktik, i massor, får även de elever som går som lärlingar. Regeringen aviserar i sin budgetproposition att lärlingsutbildningen ska bli permanent. Ytterligare en bra förändring! Den totala budgeten för lärlingsplatserna totalt i alla branscher ligger på 800 miljoner kronor fram till år 2014. Företagens, dvs bageriernas, ansvar för utbildningen förväntas bli mer omfattande än den varit hittills. De bagerier som erbjuder lärlingsplatserna kommer få stor nytta av möjligheten att kunna handleda och utbilda potentiella anställda. Men att vara handledare tar tid, och tid är ofta en bristvara. Tid som satsas på lärlingen innebär därför en kostnad. Det är därför rimligt att bageriernas del i lärlingens utbildning ska kompenseras mer rättvist utifrån den lärlingspeng som finns avsatt för varje utbildningsplats.
Statistik som Företagarna presenterar visar att år 2009 behöll friskolorna 99 % av lärlingspengen på totalt 25 000 kr/utbildningsplats medan de kommunala skolorna behöll 88 %. När företagen sköter utbildningen, dvs står för kostnaderna, är det inte meningen att skolorna ska få så stor del av intäkterna. Björklund har aviserat att de företag som har lärlingar ska följas upp för att kvaliteten ska säkerställas. Bra så, men från branschen förväntar vi oss även att uppföljning av vart lärlingspengen hamnar ska genomföras.
För den elev som klarat av gymnasiet finns idag chansen att fortbilda sig på Yh-utbildningarna i Kristianstad eller Göteborg. De av branschen så populära och efterfrågade utbildningarna upplever att de i politikens värld kontinuerligt arbetar i uppförsbacke. Trots sitt fina rykte och branschens stöd måste de slåss för att få vara kvar. Det är inte utan att jag tycker lite synd om dem, men kan det vara så att de tack vare det återkommande hotet om nedläggning pressar sig att hålla sin höga kvalitet på utbildningen?”