Nu blir det här upprepning igen, men här pekar jag på fler anledningar till mina åsikter ang speciellt rutavdraget. Såhär skrev jag i DN då 2008:
Jag reagerade på en debattartikel av Ulrika Hagström och Kerstin Olsson, TCO, på DN debatt 31 augusti, 2008. De förslår: ”Ge barnfamiljer där båda föräldrarna arbetar 90% procents subvention för hushållsnära tjänster. Det skulle ge dem 2-3 timmars hjälp i hushållet för cirka 150 kronor i veckan.” Detta för att nå verklig jämställdhet mellan män och kvinnor anser man.
Tänker man någonting på våra barn i det läget? Framtiden, vad ger det för signaler om vi inte ska kunna städa och tvätta och göra allt annat man gör i ett hushåll?
Är det verkligen ett sätt att skapa ett mer jämställlt samhälle genom att subventionera hushållsnära tjänster?
Är det rimligt att överhuvudtaget subventionera hushållsnära tjänster?
Själv driver jag ett företag i livsmedelsbranschen. Jag tycker att mina medarbetare ska kunna ha ett rimligt arbetstempo. Man ska inte behöva vara helt slutkörd när man kommer hem från arbetet. Jag anser att man ska orka med hemmet, sig själv och barnen också. Självklart måste allt gå runt ekonomiskt för alla, både för familj och företaget.
Men när man har små barn tror jag att de flesta vill arbeta mindre och hinna med att vara med sina barn också. Rätten att gå ner till 75% arbetstid under en tid är en bra möjlighet. Det är genom att vara hemma och själv städa och laga mat och göra allt annat som man gör i ett hem som barnen lär sig att ”så här är det”. Ska vi börja signalera att sådana här uppgifter kan någon annan göra så tror jag att vi äventyrar hela samhället. Ta t ex allt våld i samhället, sådant tror jag skulle se annorlunda ut bara det fanns mer tid för oss att engagera oss i våra barn. Alla har förstås olika möjligheter till det men att umgås över vardagliga göromål är viktigt för våra barn.
Barnen behöver både mamma och pappa under sin uppväxt och jag tycker att det är en självklar uppgift för varje förälder att få bestämma själv vad han eller hon ska prioritera att lägga sin tid och sina pengar på. Jag anser att det måste vara bättre att få en rimlig försörjning genom en bra föräldraförsäkring under småbarnsåren, än att subventionera tjänster eller visa med pekpinnar vem som ska vara hemma.
Hushållsnära tjänster tycker jag att den som vill ska kunna köpa. Det handlar om prioriteringar, om vad man vill spendera sina pengar på. Jag tycker för egen del att det känns märkligt att en viss grupp av företag ska gynnas genom en subvention, det ger olika förutsättningar för olika företag. Tjänster kostar pengar, precis som allt annat.
Det är dags att inse att vi alla har olika förutsättningar i livet. Alla är inte VD, alla kör inte BMV eller bor i en mångmiljonvilla. De som har råd att köpa t ex hushållsnära tjänster ska absolut kunna göra det men då till det pris det kostar. Dessa tjänster är arbeten som vilket som helst.
Jag märker att fler och fler män är hemma med sina barn under småbarnsåren samt att de utför fler och fler sysslor i hemmet. Jag tycker att subventionerade hushållsnära tjänster är fel väg att gå för att skapa ett mer jämställt samhälle. Dessutom tycker jag att vi ska värna om barnen, de är vår framtid !
Pingback: Seminarium om löner | Heléns sida