Stolen åter

Hej alla som läser just detta!
Det märktes sist att ni är ett gäng, tack för alla kramar!

Mötet med läkaren kändes ok denna gång. Men trist om han menar att jag ska ha medicin för alltid, det är inte mitt mål. Jag ska fråga nästa gång.
Denna gång höll han med om att jag ska få träffa en psykolog, men först måste pandemin med Covid19 gå över.
Sen berättade jag om hur jag mår nu och han kände igen det som en biverkning av medicinen jag alltså får i sprutform. Den måste ställas in rätt menade han, hm.
Det som stört är att jag inte kunnat sitta ner i lugn och ro, otroligt rastlös helt enkelt, men det har gått över nu.

Hur som helst, jag fick en tablett för att bota biverkningen. Jag tar en om dagen, jag får ta två, men det vill jag absolut inte. Det känns bättre nu så jag är glad för det. Men som sagt, mitt mål är verkligen att slippa den där sprutan vad det lider.

Nu har jag lämnat tillbaka hjälpmedlen jag fick från kommunen, dvs rullstolen och badkarsbrädan. Jag tycker att det går bra utan nu och kroppen är så gott som vanligt. Fotleder och handleder är trötta eller hur jag ska förklara, men jag hoppas att det ger sig.
Tänk vad skönt att kunna röra på alla delar, man ska verkligen vara tacksam när det fungerar.
Jag tar mina promenader runt gruvan och i omgivningarna, det är bra skönt!

Men, detta med viruset, hur stort det blivit. Hur ska det bli med allt, jobb och ekonomin i hela världen?
Där stannar jag för denna gång.

Kram och ha en bra påskvecka trots allt!

Det här inlägget postades i Allmänt, Sjukvård. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *