Ökning av antipsykotisk medicin

Åh vad jag ångrar att jag inte spelade in samtalet med läkaren igår.
En gång gjorde jag det med en sköterska och det var bra då det står annat i journalen efter det mötet.
Hur som helst, jag ska återge en del av samtalet som gör att jag förstår ännu mer att användningen av antipsykotisk medicin har ökat.

– Hur mår du?
– Jag har besvär med min kropp precis som jag berättat om ända sedan i somras. Jag känner att medicinen jag får gör mig ”nollad”, att jag inte känner mig som jag brukar. Sen har vi min yrsel som jag också haft sedan länge.
– Hur sover du?
– 6 timmar per natt och jag sover som en stock. Men jag ska få en skena för andningsuppehåll.
– Ja de 6 timmarna behöver ju inte vara bra. Sover du på dagarna.
– Ja oftast.
– Hur går det med maten?
– Jag lagar mat och äter.
Sen pratade vi lite hit och dit och han som om jag vore ett barn.
Jag är under LPT, tvångsvård och får för närvarande sprutor som jag inte vill ha.
Annars är jag hemma och det är som vanligt.

– Din kollega konstaterade att jag behöver träffa en psykolog men att jag inte får det.
– Nej, eftersom du inte tar din medicin frivilligt så får du inte det. Man ska äta medicinen i tre-fyra månader först. Och gör man det inte frivilligt så kan du inte ta emot en behandling till.

Ja ni förstår väl  att jag blev en aning irriterad. Och när han sen får in ett ”tror” om det med psykolog när han ska prata om det igen så spänner jag ögonen i honom och säger att ja men då tar du reda på det.
Han fortsatte att säga samma saker som jag redan hört flera gånger under denna process. Jag hade ingen lust att lyssna på det igen och igen och ställde egna frågor. Men se då avslutade han och sa att vi kommer ingenstans för du lyssnar inte och har ingen sjukdomsinsikt.

Jag gick besviken därifrån men får i alla fall ett sjukintyg skrivet.
Och jag är på gång att få en röntgentid som min läkare på vårdcentralen förstår att jag behöver.
Jag är glad att jag är inne i vården men blir ledsen när de inte vill lyssna.
Och, jag vet att fler med mig tyvärr blivit behandlade så också, ledsamt och inte konstigt att det ökar med medicin. Troligen finns inte personal för oss att få träffa och då är deras enda åtgärd medicin. Men det är min personliga slutsats.

Fortsättning följer.

Ha en bra tisdagskväll!
Kram

Det här inlägget postades i Allmänt, Sjukvård. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *