Mer av Jimi

——Skrivet av Jimi 3 januari 2014
Jag saknar mig själv. En 78kg välmående Jimi. Ett par månader innan hjärnblödningen. Sedan rasade jag i vikt ner till 60kg. Mina överarmar var lika tunna som mina handleder, nu har jag gått upp igen med hjälp av all träning. Får man sakna sig själv?
Jimi

——Skrivet av Jimi 18 januari 2014
Jag vill dela med mig av mina tankar angående meningen med livet? Med risk att bli lite djup såhär på lördagseftermiddagen. Efter detta liv vet ingen vad som kommer hända vi kan bara hoppas och tro. Jag har tyvärr efter jag blivit sjuk träffat på en del människor som slutat bry sig/ leva. En del verkar tro att livet börjar direkt efter man stämplar ut efter jobbet, men det är helt fel livet pågår ständigt.
Jag kan berätta om en incident jag fick vara med om, jag skulle tillsammans med min före detta flickvän ta bort tracken jag hade i halsen för att få syrgas. Väl inne på läkarrummet möttes vi av en rygg som satt vid datorn. Jag hoppades på att man tittade i mina journaler och sedan utan att säga hej till oss så gick han bara fram till mig och sa jaså du vill bli av med tracken, ja sa jag förväntansfullt då tog han bara tag i tracken och drog ut den ifrån halsen vilket gjorde att blodet forsade ner på min tröja och min flickvän fick assistera läkaren.
Han kunde omöjligt veta att hon är sjuksköterska då hon var civilklädd. Hon kunde ha varit rädd för blod. Och sedan tog han fram en sax och började klippa bort de döda köttet i halsen jag kan säga att de inte bara var de döda köttet som man klippte i vilket gjorde väldigt ont. Sedan vek han ihop en kompress och tejpade för hålet i halsen så var vi klara.
Det såg ut som ett barn hade satt fast kompressen och tejpat för. Min förre detta lade om såret direkt efteråt så att de blev ordentligt gjort.
De jag ställer mig frågan är, vart är sympatin och empatin? Livet bör innehålla förutom kärlek (älska och bli älskad) och respekt för dina medmänniskor. Så bör livet innehålla positiva minnen/ upplevelser. Tänk dig så här, du åt en god biff i förrgår eller en annan maträtt du tycker om, du umgicks med familjen (barnen) eller med dina vänner förra helgen du drack ett mycket gott vin för två veckor sen. Dessa är positiva minnen/ upplevelser. Om du inte fyller på förrådet med positiva minnen/ upplevelser så blir dessa bara avlägsna minnen och har ingen betydelse i slut ändan. För vem vill sitta på ålderns höst och blicka tillbaka och tänka, oj var det här livet som passerade jag har inte hunnit…
Om du istället tänker att nu ska de bli gott med den här biffen eller någon maträtt du tycker om, nu ska de bli härligt att umgås med familjen (barnen) eller vännerna. Nu skulle de bli gott med de där goda vinet. På så sätt får du automatiskt ditt förråd påfyllt med positiva minnen/ upplevelser och du befinner dig i nuet/ medvetandet och positiva minnen/ upplevelser behövs för att möta det negativa som livet kommer att stöta på när de kära kanske går bort eller du själv kanske blir sjuk. Det får jag hoppas inte händer. Bry dig inte om vad andra gör eller inte gör utan ställ dig själv i centrum för just du är det viktigaste.
Hälsningar Jimi

Det här inlägget postades i Jimi. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *