Sommarjobb

I veckan läste jag en mycket bra och träffande krönika om ungas sommarjobb. Den tar upp varför det är bra att unga får prova på att jobba under sommarlovet men också om att det är bra att lyfta även sådana exempel i media, där det fungerar bra och ungdomarna får meningsfull sysselsättning och inte bara en återkommande fråga om de utnyttjas och inte får den lön de är värda.
Tack Karl Hulterström, Svenskt Näringsliv, Örebro för att jag får lägga ut den även på min blogg. Det känns som om jag skulle ha skrivit den själv, med ett undantag, vi får flytta ytterligare 10 år bakåt och hamna på 80-talet. 🙂
Läs du med och kommentera gärna!
———————————
Det var i början av 90-talet. För en evighet, några extra kilon och många grå hår sedan. Både för mig och mina kompisar väntade första sommarjobbet under en högstadiesommar.  Det var så det funkade i sommaridyllen för plus 20 år sedan. Skola och extrajobb i en lagom mix. De som drev skobutiken, skrotgården, blomsteraffären och restaurangen var några av alla företagare som gav oss chansen att prova på arbetslivet för första gången.

Positiva upplevelser som gav erfarenheter och en grund att stå på inför framtiden. Möta kunder, passa tider, samarbeta med kollegor, följa instruktioner. Listan kan göras lång. Och det är precis så det är för de allra flesta och det är så vi behöver se på sommar- och extrajobb, som något positivt och lärorikt.

När jag läser tidningar, lyssnar på radio eller ser på TV möter jag allt för ofta en helt annan bild av sommarjobb. Lika säkert som att vi får myggbett på sommaren är de återkommande frågorna om du som är ung blivit lurad på ditt sommarjobb. Precis som om majoriteten av alla unga blir lurade och utnyttjade när de sommarjobbar.
Självklart ska det gå rätt till även när unga anställs och jag försvarar inte på något vis de som inte behandlar unga medarbetare på ett juste sätt. Jag undrar bara var de positiva reportagen och berättelserna är, och hur det står till med proportionerna när vi pratar om sommarjobb.

Första sommarjobbet var knappast välbetalt, men både jag och mina kompisar fick en rimlig lön som gav oss möjlighet att köpa det där extra, sticka på en resa eller rent av att spara en del. Men framförallt, jag återkommer till det, vi fick mycket med oss för framtiden. Det var på många sätt mer värt än de pengar vi tjänade.
När jag pratar med unga idag får jag en bild som skiljer sig markant från den jag minns. Att jobba som ung blir mer och mer ovanligt. Det är jobbigt, jag orkar inte, jag får pengar av mamma och pappa, jag behöver inte, är vanliga svar från unga när vi pratar om varför de inte jobbar. När jag frågade en hel aula med åttondeklassare vad en rimlig lön för ett enklare jobb vore så tyckte många av dem att det var meningslöst att jobba för ”så lite” som 100 kronor per timma. De skrattar åt en lön som är en bra bit över lägstalönen för dem under 18 år i många kollektivavtal. Var är verklighetsuppfattningen, hur går diskussionerna hemma och i skolan? Och hur kommer de reagera när det står där inför första jobbet?

För de allra, allra, flesta ger sommarjobbet otroligt mycket positivt. En känsla av att göra nytta, en chans att prova vad man kan och klarar av, få ta ansvar, få sina första kollegor, ett trevligt tillskott i sommarkassan. Jag hoppas att vi alla kan dra vårt strå till stacken och uppgradera sommarjobben. Där både yngre och äldre värdesätter att unga får, och tar, chansen att ta de första stapplande stegen ut i arbetslivet. Det kommer vi alla ha nytta av i den ljusnande framtiden.

Det här inlägget postades i Allmänt, Företagande, Politik, Skola. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *